torsdag 24 juni 2010

Var kommer svenskheten ifrån och varför firar vi midsommar

Svenskheten
Vår flagga är minst 400 år gammal och fanns redan i början av 1400-talet. Långt innan Gustav Vasa besteg tronen. Det var Karl Knutsson Bonde som använde korsbaneren under sin regeringstid. Färgerna gul och blå är av ännu äldre märke och kommer från svenskhetens mest kända symbol. De tre gyllene kronorna på blå botten. Det var Albrekt av Mecklenburg som 1364 gav de tre kronorna status som riksvapen. Men faktum är att Albrekt förmodligen lånade de tre kronorna från Englands kung Arturs vapenklädnad. Artur lånade i sin tur allt från Matteusevangeliets tre vise män vilka egentligen symboliserar de tre kronorna.
När vi nu kollar på hocky i TV så kom ihåg att vårt landslag i ishockey har lånat de tre kronorna från Arturs vapensköld.

De tre kronorna symboliserar svenskhetens mest kända symboler, men frågan är var kommer svenskheten ifrån. Faktum är att benämningen svenskar härrör sig från ett avtal mellan Birger Jarl och staden Lübeck på 1250-talet att de tyskar som ville bo och vara i Sverige skulle rätta sig efter våra lagar och i övrigt kalla sig svenskar. Svenskar kunde alltså vara namn på dem som bodde i de få städerna som drev bergsbruken. Att vara svensk blev den lokala identitet som stod till buds för främlingarna. De andra invånarna i landet uppfattade sig hellre som smålänningar, värmlänningar, sörmlänningar eller dalmasar. Det speglas på senare tid av våra hembygdsdräkter där de flesta har sitt ursprung på 17-1800-talet. Då fick vi också två identiteter en hembygds- och en nationell identitet.

Vi ska också komma ihåg att landskapen i början på 1300-talet var självständiga i fråga om lagstiftning, ekonomi och rättskipning. Och eftersom allt byggde på självhushållning så fanns det inte så mycket kontakter utanför den egna byn eller landskapet. Och de kontakter man hade med andra svenskar kallades följaktligen för utlänningar vilket är motsatsen till inlänningar. Svenskheten var till sin konstruktion abstrakt för de som bodde här men det är möjligt att de som bodde i städerna var mer mångkulturella. Stadsbefolkningen som kom invandrade från hela Europa kände sig mera ”svenska” än den bondebefolkning som bodde här sedan tidigare.

100 år senare kommer för övrigt den första genetiska definitionen av svenskar. Det är i Magnus Erikssons stadslag från 1350. Där det bland annat framgår att ”Den som har svensk far skall anses som svensk” Svenskhetens ursprung är alltså mångkulturell. Ett annat viktigt kitt i svenskheten kom 1593 efter Uppsala möte där Sverige blev vad vi idag skulle kalla ett fundamentalistiskt protestantiskt rike där den rena tron skulle härska. Inom våra gränser skulle alla ha samma tro. Men undantag gjordes för valloner, holländska invandrare och andra hitlockade specialarbetare. De fick behålla sin tro. Bondebefolkningen hölls däremot i herrans tukt och förmaning.
När Sverige var som störst i sin geografiska spridning så talade vi nära 20 olika språk inom våra gränser varför vårt språk aldrig haft någon stor betydelse för vår identitet. Det är kanske därför som vi idag är det land i Europa vars folk i snitt talar flest andra språk och vi kan lära oss minst tre stora språk i skolan idag. Och faktum är att en gång i historien hette Sveriges största stad Riga. Och där talades det inte svenska. Det var 1621 andra gången när vi erövrade Lettland, första gången var 1561.

De gamla formerna för vår och nationens identitet är alltså en smältdegel av olika symboler och former. Eldandet på Valborg, häx-skrämmandet på påsken. Pingsten som numera inte är någon helgdag, midsommar med sill och ja ni vet vad. Midsommar är egentligen en helg då våra förfäder offrade blod och umgicks mer intimt om man ska tro litteraturen. Kanske därför som årets ljusaste dag fick namnet midsommar solståndet. Allt detta bildar en nutida ram kring vår identitet och något vi kan identifiera oss med. Sedan kan vi ju fråga oss själva vilken identitet har vi idag. Vi har varit en stormakt men inte haft krig på nära 200 år.

Men den långa tiden av fred har gjort den andra delen av svenskheten trovärdig. Neutralitetspolitiken som under senare hälften av 1900-talet har blivit synonym med svenskheten. Neutraliteten har hjälpt oss i umgänget med våra internationella kontakter, och drivit på för en internationalisering. Den som är neutral behöver man inte att vara rädd för. Till freden och neutraliteten hör också demokratin.

Medan vi fick rösträtt i början på förra seklet så var många länder fortfarande diktaturer och kom så att förbli långt i vår tid. Muren föll inte förrän 1989. Alldeles i början av 2000-talet kan vi konstatera att det stora politiska projektet under förra seklet var demokratin. Den allmänna rösträtten, de politiska partierna och parlamentarismen, organisations- och folkrörelserna har lagt grunden till det Sverige som vi idag känner. Många människors medverkan har gjort det möjligt att bygga upp vår välfärd.

Den svenska modellen med folkhemmet som grund byggdes upp under 50 och 60-talen är nu stommen i vår välfärdsstat. På 80 och 90-talet tog vi oss an jämställdheten och på 2000-talet har vi tagit miljöhotet på allvar. Lägger vi därtill vårt världssamvete som mest kom till uttryck under Vietnamkriget så tonar så småningom bilden fram av Sverige och vår svenska identitet.

Svenskheten och dess ursprung börjar i ett avtal med Lybeck där vi gav de invandrade bergsarbetarna en identitet, Svensken. Till våra moderna tider där vi känner den ”Svenska modellen”, folkhemmet, världssamvetet, jämställdheten, mångkulturell, industrinationen, IT-nationen och demokrati. Men oavsett vilken svenskheten kommer att vara i framtiden så har den en bra grund att stå på, och en fin Midsommar att fira med midsommarblomster i midsommarstången.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar