Var kommer svenskheten ifrån och varför firar vi midsommar

Svenskheten
Vår flagga är minst 400 år gammal och fanns redan i början av 1400-talet. Långt innan Gustav Vasa besteg tronen. Det var Karl Knutsson Bonde som använde korsbaneren under sin regeringstid. Färgerna gul och blå är av ännu äldre märke och kommer från svenskhetens mest kända symbol. De tre gyllene kronorna på blå botten. Det var Albrekt av Mecklenburg som 1364 gav de tre kronorna status som riksvapen. Men faktum är att Albrekt förmodligen lånade de tre kronorna från Englands kung Arturs vapenklädnad. Artur lånade i sin tur allt från Matteusevangeliets tre vise män vilka egentligen symboliserar de tre kronorna.
När vi nu kollar på hocky i TV så kom ihåg att vårt landslag i ishockey har lånat de tre kronorna från Arturs vapensköld.

De tre kronorna symboliserar svenskhetens mest kända symboler, men frågan är var kommer svenskheten ifrån. Faktum är att benämningen svenskar härrör sig från ett avtal mellan Birger Jarl och staden Lübeck på 1250-talet att de tyskar som ville bo och vara i Sverige skulle rätta sig efter våra lagar och i övrigt kalla sig svenskar. Svenskar kunde alltså vara namn på dem som bodde i de få städerna som drev bergsbruken. Att vara svensk blev den lokala identitet som stod till buds för främlingarna. De andra invånarna i landet uppfattade sig hellre som smålänningar, värmlänningar, sörmlänningar eller dalmasar. Det speglas på senare tid av våra hembygdsdräkter där de flesta har sitt ursprung på 17-1800-talet. Då fick vi också två identiteter en hembygds- och en nationell identitet.

Vi ska också komma ihåg att landskapen i början på 1300-talet var självständiga i fråga om lagstiftning, ekonomi och rättskipning. Och eftersom allt byggde på självhushållning så fanns det inte så mycket kontakter utanför den egna byn eller landskapet. Och de kontakter man hade med andra svenskar kallades följaktligen för utlänningar vilket är motsatsen till inlänningar. Svenskheten var till sin konstruktion abstrakt för de som bodde här men det är möjligt att de som bodde i städerna var mer mångkulturella. Stadsbefolkningen som kom invandrade från hela Europa kände sig mera ”svenska” än den bondebefolkning som bodde här sedan tidigare.

100 år senare kommer för övrigt den första genetiska definitionen av svenskar. Det är i Magnus Erikssons stadslag från 1350. Där det bland annat framgår att ”Den som har svensk far skall anses som svensk” Svenskhetens ursprung är alltså mångkulturell. Ett annat viktigt kitt i svenskheten kom 1593 efter Uppsala möte där Sverige blev vad vi idag skulle kalla ett fundamentalistiskt protestantiskt rike där den rena tron skulle härska. Inom våra gränser skulle alla ha samma tro. Men undantag gjordes för valloner, holländska invandrare och andra hitlockade specialarbetare. De fick behålla sin tro. Bondebefolkningen hölls däremot i herrans tukt och förmaning.
När Sverige var som störst i sin geografiska spridning så talade vi nära 20 olika språk inom våra gränser varför vårt språk aldrig haft någon stor betydelse för vår identitet. Det är kanske därför som vi idag är det land i Europa vars folk i snitt talar flest andra språk och vi kan lära oss minst tre stora språk i skolan idag. Och faktum är att en gång i historien hette Sveriges största stad Riga. Och där talades det inte svenska. Det var 1621 andra gången när vi erövrade Lettland, första gången var 1561.

De gamla formerna för vår och nationens identitet är alltså en smältdegel av olika symboler och former. Eldandet på Valborg, häx-skrämmandet på påsken. Pingsten som numera inte är någon helgdag, midsommar med sill och ja ni vet vad. Midsommar är egentligen en helg då våra förfäder offrade blod och umgicks mer intimt om man ska tro litteraturen. Kanske därför som årets ljusaste dag fick namnet midsommar solståndet. Allt detta bildar en nutida ram kring vår identitet och något vi kan identifiera oss med. Sedan kan vi ju fråga oss själva vilken identitet har vi idag. Vi har varit en stormakt men inte haft krig på nära 200 år.

Men den långa tiden av fred har gjort den andra delen av svenskheten trovärdig. Neutralitetspolitiken som under senare hälften av 1900-talet har blivit synonym med svenskheten. Neutraliteten har hjälpt oss i umgänget med våra internationella kontakter, och drivit på för en internationalisering. Den som är neutral behöver man inte att vara rädd för. Till freden och neutraliteten hör också demokratin.

Medan vi fick rösträtt i början på förra seklet så var många länder fortfarande diktaturer och kom så att förbli långt i vår tid. Muren föll inte förrän 1989. Alldeles i början av 2000-talet kan vi konstatera att det stora politiska projektet under förra seklet var demokratin. Den allmänna rösträtten, de politiska partierna och parlamentarismen, organisations- och folkrörelserna har lagt grunden till det Sverige som vi idag känner. Många människors medverkan har gjort det möjligt att bygga upp vår välfärd.

Den svenska modellen med folkhemmet som grund byggdes upp under 50 och 60-talen är nu stommen i vår välfärdsstat. På 80 och 90-talet tog vi oss an jämställdheten och på 2000-talet har vi tagit miljöhotet på allvar. Lägger vi därtill vårt världssamvete som mest kom till uttryck under Vietnamkriget så tonar så småningom bilden fram av Sverige och vår svenska identitet.

Svenskheten och dess ursprung börjar i ett avtal med Lybeck där vi gav de invandrade bergsarbetarna en identitet, Svensken. Till våra moderna tider där vi känner den ”Svenska modellen”, folkhemmet, världssamvetet, jämställdheten, mångkulturell, industrinationen, IT-nationen och demokrati. Men oavsett vilken svenskheten kommer att vara i framtiden så har den en bra grund att stå på, och en fin Midsommar att fira med midsommarblomster i midsommarstången.

M flört med Mp, bensinskatt och Pelikaner

Har Moderaterna gett upp hoppet om att Kd och C kommer in i riksdagen. På något annat sätt kan jag inte tolka Schlingmans uttalande i Svd, Om Sd kommer in - Vi är beredda att förhandla med dem som är beredda att förhandla med oss och kan ge oss genomslag i vissa av våra politiska ståndpunkter. Och de vänder sig i första hand till Miljöpartiet. Vore det inte bättre att se till att inte lämna högerflanken öppen åt Sd så de inte kommer in i Riksdagen. Jag tror att förhandlingsinviten även gäller om inte Kd och C kommer in i rioksdagen. Opinionen svänger kraftigt och det här är fjärde gången under mandatperioden som den svängt. Och den kommer att svänga igen när den Moderatledda alliansen presenterar sitt valmanifest.

Nu när jag varit ute och knackat dörr är det en fråga som kommer upp nästan vid varje dörr och det är bensinskattehöjningen med 49 öre vilket innebär att den som kör 1500 mil utöver till och från jobbet, där det utgår reseavdrag så kostar det 50 kr i månaden. Men det är helt klar att vi måste göra något åt vårt oljeberoende. Oljan längs USA:s kust drabbar djurlivet hårt det krävs tre personer och tar 45 minuter och det går åt 1100 liter vatten att tvätta bort oljan från en enda nedsmetad brun pelikan. Oljeutsläppet drabbar hela det ekologiska systemet med förödande konsekvenser och kan 49 öre per liter bensin göra att vi kan minska vårt oljeberoende lite grand är det värt varenda räddade pelikan.

Sifo och deras mätmetoder

Dagens Sifo skiljer sig från SCB:s undersökning i tid och i antal svarande, här följer den aktuella mätningen samt den metod som Sifo använder vid undersökningarna.

I juni fick
s 30,6 (statistisk felmarginal 2,9%)
V 5,1 (statistisk felmarginal 1,4%)
Mp 9,9 (statistisk felmarginal 1,9%)
M 32,9 (statistisk felmarginal 3,0%)
C 4,9 (statistisk felmarginal 1,4%)
Fp 6,1 (statistisk felmarginal 1,5%)
Kd 4,5 (statistisk felmarginal 1,3%)
Sd 4,3 (statistisk felmarginal 1,3%)
Övriga 1,7
Andel som inte anger parti 15,1
Antal intervjuer 1906

Sifo:s frågor
1a.
”Vilket parti skulle Du rösta på i riksdagsvalet om det var val idag? Är det ...”
”Vilket parti lutar det mest mot för dig?”
”Vilket parti tycker Du är minst dåligt?”
1b.
Partierna läses upp i slumpmässig ordning. Spontana svar förs till kategorin övrigt
men kan räknas fram separat.
Det finns inga fasta regler för småpartier men de skall finnas med en viss tid runt 2,5
procent.

Utdrag ur ”SIFOs telefonbuss”, av Sven Berg och Gösta Forsman (Sifo, augusti 2007):
SIFO genomför sedan senhösten 1990 datorstödda telefonintervjuundersökningar av
omnibustyp, kallade Telefonbussar, vid sin anläggning i Ronneby. Urval av telefonnummer
är ett systematiskt urval från en fil med samtliga icke hemliga hushållsnummer
i Sverige, dvs. samma nummer som skulle stått med i en aktuell telefonkatalog.
Utöver stratifiering efter riktnummerområden sker en stratifiering i efterhand,
eller poststratifiering. Man grupperar efter tre variabler: kön, yrkesstatus (arbetare,
icke arbetare) samt 9 åldersklasser.

Under senare år har mobiltelefonins utbredning lett till att vissa delgrupper i befolkningen
enbart använder mobiltelefon. Sålunda konstaterade Post- och
Telestyrelsen hösten 2006 att sex procent av Sveriges befolkning saknar fast telefoni
i hemmet (se Post- och Telestyrelsen, 2006). Med fallande kostnader för mobiltelefoni
kan vi förvänta oss en fortsatt försämrad täckning av fasta abonnemang bland
hushållen i enlighet med utvecklingen i övriga Europa. Problemet studeras därför
kontinuerligt av SIFO med speciell uppmärksamhet på ungdomsgrupperna. Isander
och Jaktlund (2007) jämför ett Telefonbussurval med ett urval individer med enbart
mobilabonnemang och konstaterar att det systematiska felet i ett antal Telefonbussskattningar
till följd av undertäckning i urvalsramen är begränsat till ett par procentenheter
på totalnivå även om populationsvärdena skiljer sig avsevärt. Detta beror på
att ”enbart mobil-populationen” än så länge är så liten som omkring sex procent
(räknat på individer). För personer yngre än 30 år räknar författarna med att ”enbart
mobil-populationen” är 16 procent och det systematiska felet blir därför större i
motsvarande grad – upp till drygt fyra procentenheter.
Bortfallet är förmodligen ett större problem för SIFO än ramproblemen. Bortfall vid
telefonintervjuundersökningar kan ske på olika nivåer, i första hand naturligtvis på
grund av att vissa hushåll är svåra att nå vid uppringning. Vid första påringningen
leder endast 25% av samtalen till intervju. Övriga påringda nummer återkommer
emellertid vid senare tillfälle. På nästa nivå inträffar ytterligare bortfall: då den utvalde
individen i ett kontaktat hushåll inte är tillgänglig för intervju, ersätts vederbörande
enligt speciell rutin. Detta inträffar med en frekvens på omkring 20%. För
bortfallet sker substitution på båda urvalsnivåerna i den meningen, att man fyller på
med anträffbara och svarsvilliga individer till dess en given kvot
uppkommer, tex 250 intervjuer för ett dagspass. (Vid svarsvägran sker inte ersättning
inom hushållet, utan nytt telefonnummer väljs.) Slutligen uppträder i begränsad
omfattning ett bortfall på "item"-nivå, dvs att den intervjuade ej svarar på viss fråga.
För att försöka få en uppfattning om storleken av de systematiska fel som bortfallet
inom hushåll åstadkommer, har vi för SIFO-material vi erhållit jämfört dess fördelning
på vissa bakgrundsvariabler med kända uppgifter, tex från officiell statistik. --
Resultaten kan i korthet sammanfattas på följande sätt. För många typiska dagsbussvariabler,
såsom partisympati, mediakonsumtion och boendeform, är skillnaderna
i de undersökta materialen i allmänhet små mellan resultat som baseras på
ordinarie urval och (delvis) substituerat urval. Vid substitutionen erhålls emellertid
en överrepresentation av två- och trepersonershushåll, vilket kan leda till ett systematiskt
fel i skattningar för variabler som är korrelerade med hushållsstorlek, t. ex.
hushållsinkomst och hushållssparande. Det finns också bland substituten en underrepresentation
av personer som tillbringar kvällarna utanför hemmet, arbetar övertid,
går på restaurang, etc. Det systematiska fel som kan uppkomma på grund av
substitutionen elimineras till en del av den nämnda efterstratifieringen, men inte
helt.

Småpartiernas trovärdighetsproblem mot jätten Glufs glufs

Krigsrubrikerna i gårdagen Aftonbladet om Alliansens småpartier som inte kommer in i riksdagen kan inte komma som någon överraskning för alla som följer opinionsmätningarna. Moderaterna äter upp dom som jätten glufs glufs, och det var väl meningen med att gå ihop i en allians. Kd har inte varit över spärren i någon mätning på över ett år om man tar bort vägningen av valresultatet 2006. Centerns ras har pågått under hela mandatperioden och SCB undersökningen bara bekräftar detta. Jag skulle inte vara förvånad över om småpartierna tillåts göra utspel som går på tvärs mot allianspolitiken, Kd får ta ett grepp om sina väljare som gillar en konservativ familjepolitik och Centern får väl utmana Miljöpartiet på miljöområdet, hur nu det ska gå till. Me de kan väl börja med att lansera sitt förslag om att höja bensinsktten med 1 krona och fem öre som deras skattegrupp föreslår. De har ju nyligen sagt ja till att höja skatten på vattenkraft med 1,6 örer per Kwh och att höja stämpelskatten för hyresfastigheter med 1,5 % för att täcka upp det kommande skattefusket bland småföretag när kravet om revisor försvinner. Centern och Kd har ett gigantiskt trovärdesproblem.

Opinionsläget bland de små partierna avgör valet

Då kom så äntligen SCB:s opinionsmätning som är nästan statistisk säker om man får tro experterna, det som då inträffar är att alla förståsigpåare, spindoktorer, politiska komentatorer (Vår nya översteprästskrå i uttolkningen av politik)försöker vrida siffrornsa till det ena eller andra blockets fördel eller nackdel. Efter en timme kommer den Moderatledda alliansen med en helt annan uttolkning bl.a att SCB har urvalsfel och de tillfrågandes benägenhet att rösta, dessutom så säger den Moderata partisekreteraren att tiden för den genomförda mätningen ligger så långt bak i tiden att det inte är relevant, senare opinionsmätningar visar en helt annan bild säger han. Fakta är att undersökningen gjordes mellan den 28 april och 30 maj, huvuddelen av mätningen är gjord fram till den 23 maj. Oavsett vad man tycker så är majmätningen statistisk säker och slutsatsen är att vi rödgröna har ett litet övertag mot alliansen. Det som dock är intressant i undersökningen är de små allianspartiernas prekära läge C ligger 0,6 och Kd 0,5 över riksdagsspärren. Fp har lite säkrare mark med 1,8 över spärren och Sd hamnar 0,1 under spärren. Vilket av dessa partier åker ur riksdagen och vilket stannar kvar och kommer Sd in. Den här mätningen sänder rysningar in i de små partiernas valledningar. Och vad kommer väljarna att säga när alliansen presenterar sitt valmanifest, då blir det skarpt läge, för först då står alternativen mot varandra.