Demoskops frågemetoder

Oftast så skriver inte tidningarna ut vilka frågemetoder som använts i de olika undersökningarna, därför har jag låtit riksdagens utredningstjä'nst undersöka hur de olika instituten arbetar. Först ut i min blogg är DEMOSKOP som kommit med sin väljarbarometer i förra veckan

Demoskop
1a.
De frågor som ligger till grund för väljarbarometern är:
Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval idag?
(om ej uppger parti):
Vilket parti lutar det mest mot för dig?
(om ej uppger parti):
Vilket parti tycker du är minst dåligt?
1b.
Frågorna är öppna i bemärkelsen att partier ej nämns vid namn. De förkodade alternativen
ser ut enligt följande:
Moderaterna
Folkpartiet
Centern
Kristdemokraterna
Miljöpartiet
Socialdemokraterna
Vänsterpartiet
Sverigedemokraterna
Annat parti
Skulle rösta blankt
Skulle inte rösta
Vet ej vilket parti
Ej svar
Svar som ej återfinns i listan noteras under ’Annat parti’. Svaret är öppet och vi kan
vid behov beräkna andelen för eventuella nya partier.
1. Frågeformulering och svarsalternativ 4
1c.
Den enda kompletterande frågan är: Vilket parti röstade du på i senaste riksdagsvalet?
(Frågan ställs av två skäl, dels för att analysera väljarströmmarna och dels för
att bedöma effekterna av en eventuell vägning med avseende på föregående val.
Vägning på föregående val tenderar att stabilisera resultaten, dvs begränsa förändringarna
mellan mättillfällena. Vi anser att det förfelar syftet med vår mätning då
ambitionen är att spegla den aktuella opinionen, inte att prognostisera valutgången.
Utan vägning blir variationerna stora för ett parti med fluktuerande stöd, där Folkpartiet
är det bästa exemplet. Däremot blir de ytterst små för ett parti där väljarkåren
är mer stabil. Här är Kristdemokraterna ett tydligt exempel. Under 12 månaders
mätningar har förändringarna för partiet varit under en procentenhet.)